Under 60- och 70-talet suddas gränserna mellan bostadens olika rum successivt ut. Finrummet ersätts av vardagsrum eller allrum, och barnen tillåts hänga var de vill.
Ikea har bättre än de flesta koll på tidens strömningar och lanserar under årtiondet en mängd möbler som ska förverkliga drömmen om ett flexiblare boende. Fåtöljen, som kan flyttas till olika rum, ingå i olika sittgrupper och ibland byggas ut till hela soffor, hamnar i centrum.
Möbelföretaget från Älmhult växer så det knakar och i katalogerna servas kunden ideligen med tips om hur fåtöljen kan brukas. Bland annat sägs så här om ”stickfåtöljen” Mammi från 1972: ”Det är också en trevlig toalettbordsstol eller lässtol i sovrummet. Eller sätt en i hallen! Det är ingen dum idé det heller.”
Och när klassikern Tajt presenteras året därpå har tilltalet blivit ännu mer direkt: ”Stressa av i Tajt, hör på musik i Tajt, titta på tv i Tajt!”.
Framstegsoptimismen skiner igenom i varje rad, och tonen är upprymd – ”Njut av form och färg, köp och trivs!”
Plast som möbelmaterial är i början av 70-talet inte längre någon nyhet och utvecklingen av nya plastmaterial får sig en rejäl knäck efter oljekrisen 1973. På bred front kommer i stället stommar av stålrör, förkromade eller lackade, och rustikare pjäser i klarlackad furu.
Möbeltyget framför andra är manchester, åtminstone i början av decenniet. För den djärvare finns olika typer av läderimitationer att välja på. Snart lyfts även klädslar i denim fram som det kloka och moderna valet för stoppade möbler: ”Nära den lediga, bekväma livsstil där status fått ge vika för vardagens funktion, hemtrivsel och färgkrydda. Ännu en orsak att hälsa ungarna välkomna in i vardagsrummet!”
Hela reportaget om Ikeas 70-talsfåtöljer hittar du i Retro nr 1 , 2014. Köp numret här!