Tellus uppslag
Tellus uppslag

Tellus från Bo Fajans

Efter snart 85 år på svenska fönsterbräden är de fortfarande lika eftertraktade. Tellus-krukorna från Bo Fajans slutar aldrig grönska.

Blomkrukor för Bo Fajans

När Ewald Dahlskogs första blomkrukor för Gävleföretaget Bo Fajans presenterades på 30-talet var det inte bara den funkisstrama formgivningen som var ny, utan också det faktum att krukorna var glaserade. Traditionalisterna bland blomsterexperterna insisterade på att det var skadligt: Växter behövde oglaserade lerkrukor som andades. Nytänkarna menade att ler­krukorna passade i växthusets varma och fuktiga luft, men att det i ett svalt boningsrum behövdes en på utsidan glaserad planteringskruka, annars skulle det bli för kallt för växternas rötter. Nytänkarna vann, och under mellankrigsåren blev de glaserade planteringskrukorna med fat allt vanligare i fönsternischerna. Ett alternativ till både de billiga oglaserade lerkrukorna och de dyrbara helglaserade ytterkrukor som få hade haft råd att ställa sina lerkrukor i.

 

Ewald Dahlskog till Bo Fajans

Ewald Dahlskog hade kommit till Bo Fajans 1929. Då var han redan en etablerad målare och hade gjort intarsiaverk till Stockholms och Göteborgs konserthus och glas för Kosta. Nu fick han arbeta i ett nytt material, lera, och att det blev blomkrukor var fullt naturligt, för de var Bo Fajans viktigaste produkt. Till Stockholmsutställningen 1930 ritade Ewald Dahlskog både stora planteringsurnor och en kruka som mycket påminner om den tvärrandiga Kakté. Totalt formgav han på 30- och 40-talen mer än ett dussin olika blomkruksmodeller för Bo Fajans. Bland dem är det en modell som sticker ut, både då och i dag. Tellus, som lanserades 1934, blev så populär att en hel brännugn tidvis användes bara för den, och modellen kom att tillverkas långt efter att Bo Fajans lades ner på 60-talet.

 

Succé för krukan Tellus

Det som bidrog till Tellus succé var säkert formen, de konkava längsgående räfflorna (kannelyr på konsthistorikernas språk) ger associationer till antikens pelare. Krukan blev stramt elegant och igenkännligt klassisk på samma gång. Det är egenskaper som håller än i dag och gör att Tellus-krukor säljs för fyrsiffriga belopp.
När konstkritikern Gotthard Johansson skriver om Dahlskogs krukor i samband med att de visas på utställningen Standard 1934 på Liljevalchs i Stockholm gör han det däremot med en hel annan utgångspunkt. Han tänker, helt i tidens anda, på funktionen: ”Vackra och vetenskapligt sunda krukor som människor trivs med och växter i.”•

 

Hela reportaget med Tellus från Bo Fajans hittar du i Scandinavian Retro nummer 1, 2020. Köp numret här!