Giv akt på Blå Husar!

Dekoren hämtad från husaruniformernas snörmakerier och gjord i flytande blått var alldeles rätt när Stig Lindbergs Blå Husar lanserades. 1968 var nämligen inte bara revolutionens, utan också 1800-talsnostalgins år.

Året är 1968. I Sverige demonstrerar Olof Palme mot USA:s närvaro i Vietnam, Grupp 8 föds och Stockholms studenter ockuperar sitt kårhus. Året innan har Beatles nyskapande album Sgt Pepper’s lonely hearts club band släppts. På omslaget står John, Paul, Ringo och George iklädda färgglada paraduniformer med snörmakerier – en effektfull protest mot militärens auktoritära manlighetsideal.

År 1968 föds också Stig Lindbergs servis Blå Husar. Men den har inget med Sgt Pepper att göra, menar Stig Lindbergs son Lars.

– Det tror jag inte. Stig var ett stort Beatlesfan, men det blev han först senare.

Mönstret på Blå Husar hade snarare hämtat inspiration från Stigs barndom, menar Lars. Det fanns inget husarrege­mente i Umeå där Stig Lindberg växte upp. Däremot var Norrlands dragonrege­mente förlagt till staden och Stig, vars pappa hade militär bakgrund, hade tidigt stött på uniformerade soldater. Vad gällde utseende kunde dock inte de mer diskreta dragonerna mäta sig med de praktfulla husarerna, med sina mörkt blå uniformer med snirkliga snörmakerier och guldtränsar. Därför blev det Blå Husar, tror Lars.

Stig Lindberg hade också länge varit fascinerad av flytande blått, en komplicerad dekormetod där koksalt tillsattes i bränningen vilket fick den koboltblå glasyren att rinna ut och göra mönstret flytande. Under 1800-talet och tidigt 1900-tal hade Gustavsberg bland annat gjort porslin med Sobrown-mönstret, också kallat Rosen, och Japan – eller Krasse – men nu var den tillverkningen nedlagd. 

Samtidigt hade flytande blått kommit i ropet under slutet av 60-talet, och särskilt svensktillverkat 1800-talsporslin i flytande blått från Rörstrand och Gustavsberg gick för höga priser hos auktionshusen. År 1968 konstaterar Svenska Dagbladets skribent Astrid Ljungström lite chockat att en äldre pytteliten miniatyrterrin från Rörstrand hade klubbats på auktion för 350 kronor, vilket motsvarar ca 3 200 kr i dagens penningvärde, medan ett ovalt fat i Gustavsbergs Sobrown-mönster gick för 250 kr, ca 2 300 kr. ”Haussen är förbryllande”, skriver hon och: ”Allt går tydligen att sälja bara det flyter blått på det.”

Tiden var med andra ord rätt för Blå Husar. Dekoren screentrycktes, men effekten av flytande blått fick delarna att kännas handgjorda. Det var en grannlaga uppgift att lägga på den koboltblå glasyren, en hundradels millimeter för tjockt och den riskerade att rinna ut så mycket att mönstret knappt gick att urskilja. Höll ugnen inte jämn temperatur blev det också problem.

Blå Husar gjordes på servismodellen LL från 1957, som också hade använts till Bohus, Berså, Linnea och Åland. Och just den strama utformningen av LL tycks ha passat extra bra till Blå Husars flödande dekor.

– Jag tycker om den för att mönstret inte alls är konstant, utan levande. Även om den inte är handmålad så känns det så, varje del är unik, säger Lars Lindberg.

Blå Husar slutade tillverkas 1973. Då fanns det nog de på Gustavberg som drog en suck av lättnad eftersom dekoren var så nyckfull och svår att få lagom ”flytande”.

Av Åsa Albinsson   Foto Auctionet, Bukowskis, gävleborgs länsmuseum mfl  Tacktill Matti Kuurberg, Porslinspojken