Ansiktsvaser
Ansiktsvaser

Ansiktsvaser

Ansiktskrukornas storhetstid var på 70- och 80-talet. Nu har de gjort comeback på fönsterbrädan.

 

Ge blomman ett ansikte

Ansiktskrukorna tar plats på fönsterbrädorna igen. Det är några decennier sedan sist, för det var i slutet av 70-talet och i början på 80-talet som de sålde som bäst. Kanske var det alla krukor på fot och rufsiga ormbunkar, ampelliljor och hemtrevnader som fick någon att inse att det vore roligt om den där krukan hade ögon, näsa och mun.

 

Bjørn Wiinblad, Lisa Larson, Rosa Ljung

Förebilder saknades inte, för den danske konstnären Bjørn Wiinblad hade sedan 40-talet gjort vaser och skålar i form av kvinnofigurer att fylla med blommor och blad. Nu följde både Lisa Larson och Rosa Ljung i Wiinblads fotspår, och de gjorde det på helt olika sätt. Den ena stramt, den andra romantiskt.

 

Italiensk stil

Stilen på Rosa Ljungs storsäljande krukor med typiska blomornament är aningen italiensk, och i italiensk litteratur går det att hitta ansiktskrukor redan på 1300-talet, i novellsamlingen-som-alltid-nämns-i-skolböckerna, Boccaccios Decamerone. Novellen om Elisabet från Messina handlar om passionerad kärlek och ond bråd död. Samma innehåll, på ett ungefär, har två sicilianska sagor. Alla slutar de med att avhuggna huvud (vi besparar er detaljerna) blir till blomkrukor där man odlar basilika. Det låter aningen makabert, men sicilianska krukmakare översatte sagan till praktfulla färgstarkt målade krukor, mans- och kvinnohuvuden krönta med kronor, som sedan länge pryder sicilianska balkonger.