Vi har en härligt sprudlande och fantasifull mönsterdesign på vårt svenska porslin från 1950-talet och decennierna däromkring. Ingen annanstans, möjligen med undantag för Finland, har det under denna period förekommit en så rik, varierad och uttrycksfull design på just porslin, och framförallt på kaffekoppar.
Anledningen till mångfalden har kanske varit att svenskarna dricker näst mest kaffe i världen (finnarna dricker mest!), så vi har haft ett stort behov av just kaffekoppar.
Utställningen har fått namnet ”A Very Swedish Fika”. Varför? Jo, detta svenska ord för den heliga kaffestunden – fika – har fått ett eget liv i såväl Japan som Sydkorea och även i USA, där många i dag frågar varandra: ”You wanna go for a fika?”
Vår svenska kaffegalenskap avsätter tydliga spår i kaffekoppens mönster och i umgängesvanorna. Petter Eklund analyserar det senare i en artikel som följer på kopp-paraden i Retro nr 3 2013.
Utställningen är en dokumentation och en generalmönstring av det bästa i kaffekoppsdesign (nåja, vi har med några tekoppar också) som lämnat Gustavsbergsfabriken mellan åren 1917 och 1993. Inte mindre än 161 koppar med olika dekorer visas upp (låt vara att somliga enbart är färgvariationer) utförda av elva olika formgivare på Gustavsberg. Just dekoren är utgångspunkten, modellerna är också intressanta men kommer i detta sammanhang i andra hand.
Tonvikten ligger på de fem mest aktiva mönstertecknarna, Wilhelm Kåge, Stig Lindberg, Karin Björquist, Bibi Breger och Margareta Hennix.