Rottingfåtöljer

I slutet av 20-talet såg framtiden dyster ut för danska korgmöbelmakare. Sjögräsmöbler hade blivit omoderna, så för att få nya idéer ordnades en arkitekttävling 1929, som följdes av ytterligare en tävling 1936. Det kom att avgöra framtiden för korgmöbelmakarna i Norden. Bland tävlingsbidragen dök det upp en helt ny sorts korgmöbler där rottingpalmens upp till 150 meter långa lianer formades till både ben, stomme och armstöd. Funkisstilens eftertraktade kurvor gick alltså att åstadkomma inte bara i stålrör och böjträ utan också i rotting!
I Sverige fanns det på den här tiden en korgmakare i varje stad. I västmanländska Ransta fanns nystartade Bröderna Holm vars ägare gjorde studieresor till Danmark och övergav sjögräsmöblerna för rotting. Bröderna Holm fick snart sällskap av Tropik Möbelfabrik, och de två bolagen gjorde Ransta till centrum för Sveriges korgmöbeltillverkning.
Rottingen övertrumfade både stålrör och böjträ, eftersom möblerna blev så lätta att de utan problem kunde flyttas mellan vardagsrummet och terrassen eller balkongen. De blev de perfekta sommarmöblerna. (Men nu som då fick man se till att skydda dem från regn.)

Rotting blev rätt. När Gunnar Asplund byggde sitt sommarhus Stennäs skaffade han två låga rottingfåtöljer av den modell Viggo Boesen deltagit med i den danska arkitekttävlingen 1936, och i Frankrike använde sig modernismens superstjärna
Le Corbusier så ofta av en traditionell karmstol flätad i kastanj att den än i dag kallas Corbusier-stol.
Rottingen följde möbelmodet. På 40-talet blev öronlappsfåtöljer populära, medan 50-talet såg många modeller med sits i flätad peddigrotting som balanserade på tre eller fyra tunna svarta metallben. ”Acapulco-stil” förkunnade amerikansk press, för stilen (med sits i rotting, vide eller flätade plastband) var populär på den trendiga mexikanska badorten.
60-talet såg innovativa idéer där en sittkorg i rotting sattes på snurrbar metallfot, men det var också nu som modeller från sent 1800-tal gjorde comeback med nostalgiska förtecken.
Numera finns det bara ett korgmakeri kvar i Sverige som kan tillverka rottingmöbler, Larsson Korgmakare i Gamla stan. De började redan på 30-talet samarbeta med Josef Frank och tillverkar fortfarande stolar både i egna och i Svenskt Tenns modeller, men kan också stå till tjänst med reparationer och med material för den som vill försöka renovera själv.

AV VIVECA CARLSSON FOTO AUCTIONET, BUKOWSKIS, LAURITZ, STOCKHOLMS AUKTIONSVERK, ARKITEKTURMUSEUM, GETTY M FL TACK TILL ERICA LARSSON/LARSSON KORGMAKARE

Varukorg